Först och främst vill jag bara säga tack till dig som kommenterar elaka, ovärdiga, allmänt cpiga saker på min blogg. Verkligen, om du verkligen hade en åsikt som inte lät som en 15 årig luffare's, så snälla, skriv ditt namn nästa gång....  Jag kan inte ge ett personligt svar till ett ett personligt inlägg om du inte ger mig ett namn. Thaaaaaaaaanks! (antagligens Lottas "vän" so whatever...........)



För er som inte förstod i att förra inlägget så blev jag och S tillsammans igen...
Det kanske var lite otydligt, men ja, de blev vi minsann. Som alltid? Vi blev ju alltid tillsammans när jag förtjänade det som minst. Jag är så så så supertrött på detta... När ska allt bli som JAG vill att det ska bli? när ska allt hända som jag vill att de ska hända?

 

Oavsett vad så var jag tillsammans med S igen, och jag var riktigt lycklig!!!!!!!! INGEN kunde ta det ifrån mig. Oavsett hur länge vi vart tillsammans, när vi blev tillsammans, HUR vi blev tillsammans. Jag behöver inte ha en anledning att skriva denna blogg, den som känner att jag snackar BULLshit behöver inte ens läsa den. Jag skriver denna av mitt hjärta, hur jag känner, hur jag mår, jag berättar det som kommer från mitt hjärta, om jag nu råkar såra S´s hjärtas kompis eller likande så kan den människan skriva till mig personligen så kan jag ge ett personligt svar, så slipper DU stå här utan svar. för jag svarar inte på negativa kommentarer.. denna blogg är till för de människorna som tror på MIG, som gillar MIG, som litar på MIG, som finns här för MIG. jag skriver inte denna blogg för någon annan än mig själv, inte för att jag håller tummarna för att Lottas vänner ska läsa denna och rapporta till henne, nej, jag gör detta för mig själv! det ska alla ha väldigt klart för sig!


Efter det sista inlägget så blev jag och S tillsammans igen.. Detta var hans sistra chans, jag hade lovat han detta. efter allt han gjort mot mig fanns ingen återvändo.. Det var bara han och jag..

S och jag bråkar som f*n i telefonen... Jag gick bananans *som man brukar ibland på sina turkar*, och han gick bananans på mig av någon anledning.. Men iallafall så bråkade vi, men vi älskade varandra, oavsett vad någon sa, eller försökte att säga. vi älskade varandra... "'älskar varndra?"

Jag gav han en chans till, och han vet hur mycket "facebook" betyder för mig. så han gjorde det ultimala...
Jag och mina kära vänner har varit ute och dansat i Oslo stad. jag är osäker. Är jag singel? Är jag i ett lyckligt förhållande? jag visste inte... jag ANTOG att jag var lycklig.. Men jag visste verkligen inte.
När jag kommer hem en lördagkväll, jag minns det som igår.. fjärdenovembertjugohundratolv. S frågade mig frågan... Ville jag gifta mig med han? ville jag ha barn med han? allt detta. jag var så förvirrad, för på ett vis så villle jag säga ja iallafall, även om det kanske inte skulle hända på flera år, men ändå, säga Ja skadar ju ingen!?

När jag pratade med S i telefonen om allt detta, så knakade allt innom mig. det brändes. jag var så glad, lycklig Som om allt äntligen släpps, som om all ondskan äntligen släppt taget om mig. Fick jag vara lycklig för en gång skull?

S skickade relationsförfrågan till mig på facebook... Jag blev så överlycklig så jag började gråta.. Jag visste inte vart jag skulle ta vägen. Jag ville bara skrika av glädje. Men dessvärre så var inte min bästa vän lika glad för min skull, men hur kan jag få någon att bli  lika glad för min skull, av någon som sårat mig sååå mycket? Hur kan jag begära det av henne? Hon vet ju mitt bästa..
Men jag lyssnade inte på henne, eller på någon. Mina vänner sa: Om du accepterar det, så är han din föralltid..
Jag kunde knappt vänta! längtan av att S skulle min föralltid!?!? Efter allt jag gått igenom? Efter alla tårar? Efter alllt som jag gråtit mig igen och verkligen kommit igen fast jag verkligen trodde för en stund att jag skulle dö, efter många stunder så trodde jag att jag aldrig skulle komma igenom detta. Men jag gjorde det! NU är han äntligen MIN! Jag kunde knappt vänta med att visa upp för alla... Alla mina vänner som aldrig trodde att S skulle ha förhållande med mig på fb, HAA... Det har han ju nu!? in your faces!


Ingenting kan förstöra mig nu..
Jag somnar med ett stort leende på mina läppar. Hur kan någon någonsin förstöra denna glädje för mig?
Jag har ju väntat på detta hur länge som helst. Varken jag eller någon annan trodde ju någonsin att detta skulle hända!?

Jag trodde knappt mig själv när jag bäddade ner mig själv den kvällen.. Jag var så glad. Jag ville bara dela den glädjen med någon.

Det första jag gjorde innan jag gick och sov var att skicka sms till min bästabästabästa vän och skrev detta
"Nu är det äntligen vi"...

Min andra bästa vän är min rumskompis, hon började nästan att gråta, för hon visste hur mycket han skulle såra mig. Men jag kände bara en viss svartsjuka? Ingen glädje för min skull?? Jag blev lite besviken... Jag sa att om hon inte kunde vara lycklig för mig så behövde jag aldrig prata om mitt och S förhållande, även om han sårat  mig så vad allt löst nu. Vi var äntligen påväg att vara lyckliga ju!

Jag väcktes dagen efter av ett svarande sms av min kära vän " Ja Emma jag är glad för din skull, jag hoppas verkligen allt är sant. Men jag ser inget förhållande på hans  facebook?"

Nej självklart inte? Han kan ju inte visa det än.. Lotta och alla kan ju se.. Det är fortfarande kanske nytt, kanske färskt och jag ville inte att någon skulle kunna förstöra detta!

Jag förstår att S inte vill visa vårt förhållande på fb. Lotta, alla andra kunde ju se.. det var allt för nytt. Det gamla hade inte ens fått andats ens... Jag blev knappast sur över det.. Jag förstod att jag var tvungen att acceptera lite mer skit, svälja lite mer stolthet, för att få allt att fungera som jag ville..


Men detta ögonblick så ville jag bara dö
Jag förstod att jag skulle få ta mycket skit när jag skaffade förhållande med S, eftersom han nyss haft förhållande med Lotta på fb. Jag visste att antgaligen många var sura/irriterande osv.

smärtar som uppstår....... när ens rumskompis frågar: "Har S skaffat en ny facebook?"
Va? nej? självklart inte? Vi har ju nyss skaffat förhållande på hans riktiga fb, allt är som det ska, som jag någonsin velat, som vi båda någonsin velat, han har nyss lämnat Lotta för alltid, varför tror du ens hans skulle göra så? Är du svartsjuk på oss? Vill du förstöra mellan oss? Vad har jag någonsin gjort dig? dessa frågar rabblades i mitt huvud.. Innan jag tog steget att faktiskt kolla fb. Va det sant? hade han gjort en ny facebook?

S hade raderat alla bilder, allt som hade med Lotta att göra på hans rikiga facebook,
Hans nya facebook hade därimot allt...
Förhållande med Lotta, bilder på dem tillsammans, allt.....

Som om man vaknar upp ur en mardröm och bara önskar att allt kunde ta slut..


"Never go back to an old love no matter how strong the feelings are. Its like reading a book over and over again, when you already know how it ends"